Må dåligt i paradiset?
Havet glittrar likt tusentals stjärnor.
Vågorna kluckar.
Måsarna skriar, pratar med varandra.
Vinden smeker mjukt min hud.
Solen strålar och värmer.
Jag känner mig frusen inombords.
Jag känner mig kall och stel.
Sommar. Idag. I nuet.
Äntligen.
Den perfekta dagen.
Perfekt. Vad är det egentligen?
Det är då allt kan gå fel.
Vad är jag rädd för?
Jag känner det inombords.
Tomt. Mörkt. Det kalla.
Inte ensamt. Bara alla besvikelser.
Drömmar som aldrig blivit uppfyllda.
Hopplöshet. Tomt.
Det är ju den perfekta sommardagen.
Men ändå mår jag dåligt.
Jag sitter i mitt paradis och mår dåligt.
Varför är det så här?
Sökandet efter svar, tankarna är som en fluga, som flyger mot samma fönster om och om igen, som inte förstår att det är fel väg. Ut, ut, ut. Flugan måste igenom, igenom, igenom. Tankarna är de samma. De där tankarna om att allt är hopplöst, sökandet om att finna vägen fram, stopp. Det energetiska stoppet. Det där stoppet som kan vara 1 år, 6 månader eller oändligt.
Frustrationen växer inombords. Irritationen är hög. Att bli triggad av det mesta som finns runt omkring. Kämpa för att inte agera på känslorna, det är ju inte omgivningens fel att man är frustrerad. Känn känslorna och försöka låta dem passera igenom kroppen, passera igenom energikroppen, låta dem flyta igenom mitt system. Inte agera. Andas in och andas ut.
Vad är det som är fel? Precis som vad Medium Mariana skrev i blogginlägget för julimånad, Juli-shadow work, www.mediummariana.se/l/juli-shadow-work/, kommer nymånen i kräftan med triggers. Sommaren kan komma med motstånd men också med mycket galaktiskt ljus. Vad är det för undantryckta känslor som månen i kräftan försöker visa mig? Vad är det jag inte är färdig med?
Stirrande ut över det glittrande havet och känslan av att vara blank. Tom.
Det känns som att jag inte kan sätta ord på vad det är som finns i mig.
Jag bara känner mig nedstämd, nedslagen av allt motstånd och alla hinder.
Acceptans kommer till mig
Även detta ord triggar mig. Hur ska jag kunna acceptera mitt NU?
Jag som bara vill finna lösningar framåt,
jag som bara vill ta ansvar för mitt liv och ta mig fram. Jag som bara vill,
vill, vill hela tiden.
Tiden är inte redo. Tillåt dig att vila. Tillåt dig att ge dig själv tid till att ladda om. Det kommer komma en lösning, längre fram. Men när man är i sitt mest frustrerade stadie, vill man inte vänta tills tiden är inne. Jag vill ha förändringen NU! Varför, varför, varför? Frågor och svar.
Efter en dag på stranden med alla upprörda känslor, trötthet, nedstämdhet, frustration, förtvivlan, irritation, besvikelse kommer insikten om att jag förmodligen går igenom någon form av process. Aha! Sorgeprocess, slår det mig. Jaha, jag bearbetar sorg inom mig. Sorg som kommer från brustna förhoppningar, alla de drömmar som inte slagit in. Då förstår jag. Sorgeprocessen är inte något som kan skyndas på men det ger mig ett lugn på något sätt, nu förstår jag varför mina känslor är som de är. Jag känner sorgen inom mig och det är okej att det är så här nu. Tillåta mig att vara ledsen över de saker jag drömt om och som inte hänt. För att hjälpa mig själv till att må lite bättre och stötta mig själv till att ta hand om mina känslor. Jag tar fram mina böcker om sorg. Jag har varit här tidigare och jag kan ta mig igenom det igen.
Jag behöver ett vägledande samtal med Medium Mariana där vi tillsammans tittar på sorgen, pratar om den och ser budskapet bakom. Titta på vad som behöver arbetas igenom, det inre arbetet. Det som pågår hela tiden. Jobba upp tilliten, finna hoppet och stärka tron. När det är tufft är det lätt att tappa tron. Jag hoppas på att morgondagen blir bättre. Morgondagen blir bättre!
Läs gärna Marianas text om Juli-Shadow Work igen. Oavsett när du läser detta inlägget kan det vara relevant att läsa texten igen, du kanske ser på den med andra ögon, det kanske kommer en insikt eller ny känsla.
Väl mött i ljus och kärlek,
Yvonne